I takt med att fast fashion har vuxit har mängden kläder som produceras och slängs ökat kraftigt. För att minska påverkan på miljön vill EU reducera textilavfall och öka textiliers livslängd samt återvinning. Detta är en del av EU:s plan för att uppnå en cirkulär ekonomi till år 2050.
Överkonsumtion av naturresurser
Textilproduktion kräver stora mängder vatten samt mark för odling av bomull och andra fibrer. För att producera en enda bomulls-t-shirt krävs uppskattningsvis 2 700 liter färskvatten – tillräckligt för att täcka en persons dricksvattenbehov i 2,5 år.
Textilsektorn var den tredje största källan till vattenförstöring och markanvändning år 2020. Samma år krävdes i genomsnitt nio kubikmeter vatten, 400 kvadratmeter mark och 391 kilo råmaterial för att förse varje EU-medborgare med kläder och skor.
Vattenföroreningar
Textilproduktion uppskattas stå för cirka 20 % av den globala föroreningen av rent vatten genom färgning och efterbehandling av produkter.
En enda tvätt av polyesterkläder kan släppa ut 700 000 mikroplastfibrer som riskerar att hamna i livsmedelskedjan.
Majoriteten av mikroplaster från textilier frigörs under de första tvättarna. Fast fashion bygger på massproduktion, låga priser och höga försäljningsvolymer, vilket leder till fler nyköp och därmed fler första tvättar.
Tvätt av syntetiska material leder varje år till att mer än en halv miljon ton mikroplaster ansamlas på havsbottnarna. Utöver detta globala problem har föroreningarna från klädproduktion allvarliga konsekvenser för hälsan hos människor, djur och ekosystem i områden där fabrikerna är placerade.
Utsläpp av växthusgaser
Modeindustrin uppskattas stå för 10 % av de globala koldioxidutsläppen – mer än internationellt flyg och sjöfart tillsammans.
Enligt Europeiska miljöbyrån genererade textilkonsumtionen inom EU år 2020 cirka 270 kilo CO₂-utsläpp per person. Totalt motsvarade detta 121 miljoner ton växthusgasutsläpp från textilprodukter som konsumerades inom EU.
Textilavfall och låg återvinningsgrad
Sättet människor gör sig av med oönskade kläder har förändrats – plagg slängs oftare istället för att doneras. Mindre än hälften av använda kläder samlas in för återanvändning eller återvinning, och endast 1 % återvinns till nya kläder, eftersom teknologier för att återvinna textilier till nya fibrer fortfarande är under utveckling.
Endast 1 % av använda kläder återvinns till nya kläder
I genomsnitt använder européer nästan 26 kilo textilier och slänger omkring 11 kilo varje år. Använda kläder exporteras ibland utanför EU, men majoriteten (87 %) förbränns eller hamnar på soptipp.
Ökningen av fast fashion har varit avgörande för den växande konsumtionen, delvis driven av sociala medier och en industri som gör trender tillgängliga för konsumenter snabbare än tidigare.
Nya strategier för att minska problemet
Bland de nya strategierna finns:
- utveckling av affärsmodeller för kläduthyrning
- design av produkter som underlättar återanvändning och återvinning (cirkulärt mode)
- att uppmuntra konsumenter att köpa kläder av högre kvalitet med längre livslängd (slow fashion)
- att generellt styra konsumtionsbeteenden mot mer hållbara alternativ
EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier
Som en del av handlingsplanen för cirkulär ekonomi presenterade Europeiska kommissionen i mars 2022 en ny strategi för att göra textilier mer hållbara, reparerbara, återanvändbara och återvinningsbara, motverka fast fashion och stimulera innovation inom sektorn.
Strategin omfattar:
- nya ekodesignkrav för textilier
- tydligare produktinformation
- ett digitalt produktpass
- krav på att företag ska minska sitt klimat- och miljöavtryck
I juni 2023 presenterade Europaparlamentets ledamöter förslag på skärpta EU-åtgärder för att stoppa överproduktion och överkonsumtion av textilier. Parlamentets rapport kräver att textilier produceras med respekt för mänskliga, sociala och arbetsrättsliga rättigheter samt miljö och djurvälfärd.
EU:s åtgärder mot textilavfall
EU har även ett miljömärke, EU Ecolabel, som producenter kan ansöka om för produkter som uppfyller ekologiska kriterier. Märkningen gör det lättare att identifiera produkter med färre skadliga ämnen och mindre vatten- och luftföroreningar.
År 2018 godkände Europaparlamentet avfallsdirektivet. Kommissionens strategi innehåller också åtgärder mot farliga kemikalier och kräver att producenter tar ansvar för sina produkter genom hela värdekedjan – även när de blir avfall.
I mars 2024 lade parlamentet fram förslag på förändringar i reglerna kring textilavfall. Revideringen av avfallsdirektivet innebär införandet av utökat producentansvar. Det betyder att producenter av textilier – såsom kläder, skor, hattar och accessoarer – samt företag som säljer dessa produkter på EU:s inre marknad, ska stå för kostnaderna för separat insamling, sortering och återvinning.
Medan kommissionen föreslog att dessa regler skulle införas 30 månader efter att direktivet träder i kraft, ville Europaparlamentets ledamöter korta tiden till 18 månader. EU-länderna ska dessutom vara skyldiga att samla in textilier separat från och med den 1 januari 2025 för återanvändning och återvinning.
Anna Zalewska, ansvarig ledamot för förhandlingarna i parlamentet, betonade behovet av mål för att minska textilavfall och bättre kontroll över exporterade använda textilier. Hon efterlyste också bättre infrastruktur för separat insamling och effektivare sortering av kommunalt avfall för att säkerställa att återvinningsbara material tas tillvara innan de skickas till förbränning eller deponi.
Nästa steg
Förhandlingarna med ministerrådet kommer att genomföras av nästa Europaparlament, som väljs under EU-valet den 6–9 juni 2024.
Källa: European Parliament, mars 2024.







