{"id":7167,"date":"2024-05-29T06:36:40","date_gmt":"2024-05-29T06:36:40","guid":{"rendered":"https:\/\/fea-vee.eu\/the-impact-of-textile-production-and-waste-on-the-environment\/"},"modified":"2026-07-14T07:16:11","modified_gmt":"2026-07-14T07:16:11","slug":"the-impact-of-textile-production-and-waste-on-the-environment","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/fea-vee.eu\/sv\/the-impact-of-textile-production-and-waste-on-the-environment\/","title":{"rendered":"Milj\u00f6p\u00e5verkan fr\u00e5n textilproduktion och textilavfall"},"content":{"rendered":"<p>I takt med att fast fashion har vuxit har m\u00e4ngden kl\u00e4der som produceras och sl\u00e4ngs \u00f6kat kraftigt. F\u00f6r att minska p\u00e5verkan p\u00e5 milj\u00f6n vill EU reducera textilavfall och \u00f6ka textiliers livsl\u00e4ngd samt \u00e5tervinning. Detta \u00e4r en del av EU:s plan f\u00f6r att uppn\u00e5 en cirkul\u00e4r ekonomi till \u00e5r 2050.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/fea-vee.eu\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/eu_textile_impact1.png\"><img fetchpriority=\"high\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-7120\" src=\"https:\/\/fea-vee.eu\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/eu_textile_impact1-723x1024.png\" alt=\"\" width=\"400\" height=\"566\" srcset=\"https:\/\/fea-vee.eu\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/eu_textile_impact1-723x1024.png 723w, https:\/\/fea-vee.eu\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/eu_textile_impact1-212x300.png 212w, https:\/\/fea-vee.eu\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/eu_textile_impact1-768x1088.png 768w, https:\/\/fea-vee.eu\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/eu_textile_impact1-624x884.png 624w, https:\/\/fea-vee.eu\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/eu_textile_impact1-35x50.png 35w, https:\/\/fea-vee.eu\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/eu_textile_impact1-71x100.png 71w, https:\/\/fea-vee.eu\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/eu_textile_impact1.png 949w\" sizes=\"(max-width: 400px) 100vw, 400px\" \/><\/a><\/p>\n<p>\u00d6verkonsumtion av naturresurser<\/p>\n<p>Textilproduktion kr\u00e4ver stora m\u00e4ngder vatten samt mark f\u00f6r odling av bomull och andra fibrer. F\u00f6r att producera en enda bomulls-t-shirt kr\u00e4vs uppskattningsvis 2 700 liter f\u00e4rskvatten \u2013 tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att t\u00e4cka en persons dricksvattenbehov i 2,5 \u00e5r.<\/p>\n<p>Textilsektorn var den tredje st\u00f6rsta k\u00e4llan till vattenf\u00f6rst\u00f6ring och markanv\u00e4ndning \u00e5r 2020. Samma \u00e5r kr\u00e4vdes i genomsnitt nio kubikmeter vatten, 400 kvadratmeter mark och 391 kilo r\u00e5material f\u00f6r att f\u00f6rse varje EU-medborgare med kl\u00e4der och skor.<\/p>\n<p>Vattenf\u00f6roreningar<\/p>\n<p>Textilproduktion uppskattas st\u00e5 f\u00f6r cirka 20 % av den globala f\u00f6roreningen av rent vatten genom f\u00e4rgning och efterbehandling av produkter.<\/p>\n<p>En enda tv\u00e4tt av polyesterkl\u00e4der kan sl\u00e4ppa ut 700 000 mikroplastfibrer som riskerar att hamna i livsmedelskedjan.<\/p>\n<p>Majoriteten av mikroplaster fr\u00e5n textilier frig\u00f6rs under de f\u00f6rsta tv\u00e4ttarna. Fast fashion bygger p\u00e5 massproduktion, l\u00e5ga priser och h\u00f6ga f\u00f6rs\u00e4ljningsvolymer, vilket leder till fler nyk\u00f6p och d\u00e4rmed fler f\u00f6rsta tv\u00e4ttar.<\/p>\n<p>Tv\u00e4tt av syntetiska material leder varje \u00e5r till att mer \u00e4n en halv miljon ton mikroplaster ansamlas p\u00e5 havsbottnarna. Ut\u00f6ver detta globala problem har f\u00f6roreningarna fr\u00e5n kl\u00e4dproduktion allvarliga konsekvenser f\u00f6r h\u00e4lsan hos m\u00e4nniskor, djur och ekosystem i omr\u00e5den d\u00e4r fabrikerna \u00e4r placerade.<\/p>\n<p>Utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser<\/p>\n<p>Modeindustrin uppskattas st\u00e5 f\u00f6r 10 % av de globala koldioxidutsl\u00e4ppen \u2013 mer \u00e4n internationellt flyg och sj\u00f6fart tillsammans.<\/p>\n<p>Enligt Europeiska milj\u00f6byr\u00e5n genererade textilkonsumtionen inom EU \u00e5r 2020 cirka 270 kilo CO\u2082-utsl\u00e4pp per person. Totalt motsvarade detta 121 miljoner ton v\u00e4xthusgasutsl\u00e4pp fr\u00e5n textilprodukter som konsumerades inom EU.<\/p>\n<p>Textilavfall och l\u00e5g \u00e5tervinningsgrad<\/p>\n<p>S\u00e4ttet m\u00e4nniskor g\u00f6r sig av med o\u00f6nskade kl\u00e4der har f\u00f6r\u00e4ndrats \u2013 plagg sl\u00e4ngs oftare ist\u00e4llet f\u00f6r att doneras. Mindre \u00e4n h\u00e4lften av anv\u00e4nda kl\u00e4der samlas in f\u00f6r \u00e5teranv\u00e4ndning eller \u00e5tervinning, och endast 1 % \u00e5tervinns till nya kl\u00e4der, eftersom teknologier f\u00f6r att \u00e5tervinna textilier till nya fibrer fortfarande \u00e4r under utveckling.<\/p>\n<p>Endast 1 % av anv\u00e4nda kl\u00e4der \u00e5tervinns till nya kl\u00e4der<\/p>\n<p>I genomsnitt anv\u00e4nder europ\u00e9er n\u00e4stan 26 kilo textilier och sl\u00e4nger omkring 11 kilo varje \u00e5r. Anv\u00e4nda kl\u00e4der exporteras ibland utanf\u00f6r EU, men majoriteten (87 %) f\u00f6rbr\u00e4nns eller hamnar p\u00e5 soptipp.<\/p>\n<p>\u00d6kningen av fast fashion har varit avg\u00f6rande f\u00f6r den v\u00e4xande konsumtionen, delvis driven av sociala medier och en industri som g\u00f6r trender tillg\u00e4ngliga f\u00f6r konsumenter snabbare \u00e4n tidigare.<br \/>\nNya strategier f\u00f6r att minska problemet<\/p>\n<p>Bland de nya strategierna finns:<\/p>\n<ul>\n<li>utveckling av aff\u00e4rsmodeller f\u00f6r kl\u00e4duthyrning<\/li>\n<li>design av produkter som underl\u00e4ttar \u00e5teranv\u00e4ndning och \u00e5tervinning (cirkul\u00e4rt mode)<\/li>\n<li>att uppmuntra konsumenter att k\u00f6pa kl\u00e4der av h\u00f6gre kvalitet med l\u00e4ngre livsl\u00e4ngd (slow fashion)<\/li>\n<li>att generellt styra konsumtionsbeteenden mot mer h\u00e5llbara alternativ<\/li>\n<\/ul>\n<p>EU:s strategi f\u00f6r h\u00e5llbara och cirkul\u00e4ra textilier<\/p>\n<p>Som en del av handlingsplanen f\u00f6r cirkul\u00e4r ekonomi presenterade Europeiska kommissionen i mars 2022 en ny strategi f\u00f6r att g\u00f6ra textilier mer h\u00e5llbara, reparerbara, \u00e5teranv\u00e4ndbara och \u00e5tervinningsbara, motverka fast fashion och stimulera innovation inom sektorn.<\/p>\n<p>Strategin omfattar:<\/p>\n<ul>\n<li>nya ekodesignkrav f\u00f6r textilier<\/li>\n<li>tydligare produktinformation<\/li>\n<li>ett digitalt produktpass<\/li>\n<li>krav p\u00e5 att f\u00f6retag ska minska sitt klimat- och milj\u00f6avtryck<\/li>\n<\/ul>\n<p>I juni 2023 presenterade Europaparlamentets ledam\u00f6ter f\u00f6rslag p\u00e5 sk\u00e4rpta EU-\u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att stoppa \u00f6verproduktion och \u00f6verkonsumtion av textilier. Parlamentets rapport kr\u00e4ver att textilier produceras med respekt f\u00f6r m\u00e4nskliga, sociala och arbetsr\u00e4ttsliga r\u00e4ttigheter samt milj\u00f6 och djurv\u00e4lf\u00e4rd.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/fea-vee.eu\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/eu_textile_impact2.png\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-7128\" src=\"https:\/\/fea-vee.eu\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/eu_textile_impact2.png\" alt=\"\" width=\"400\" height=\"400\" srcset=\"https:\/\/fea-vee.eu\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/eu_textile_impact2.png 921w, https:\/\/fea-vee.eu\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/eu_textile_impact2-300x300.png 300w, https:\/\/fea-vee.eu\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/eu_textile_impact2-150x150.png 150w, https:\/\/fea-vee.eu\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/eu_textile_impact2-768x768.png 768w, https:\/\/fea-vee.eu\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/eu_textile_impact2-700x700.png 700w, https:\/\/fea-vee.eu\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/eu_textile_impact2-624x624.png 624w, https:\/\/fea-vee.eu\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/eu_textile_impact2-50x50.png 50w, https:\/\/fea-vee.eu\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/eu_textile_impact2-100x100.png 100w\" sizes=\"(max-width: 400px) 100vw, 400px\" \/><\/a><\/p>\n<h3><\/h3>\n<p>EU:s \u00e5tg\u00e4rder mot textilavfall<\/p>\n<p>EU har \u00e4ven ett milj\u00f6m\u00e4rke, EU Ecolabel, som producenter kan ans\u00f6ka om f\u00f6r produkter som uppfyller ekologiska kriterier. M\u00e4rkningen g\u00f6r det l\u00e4ttare att identifiera produkter med f\u00e4rre skadliga \u00e4mnen och mindre vatten- och luftf\u00f6roreningar.<\/p>\n<p>\u00c5r 2018 godk\u00e4nde Europaparlamentet avfallsdirektivet. Kommissionens strategi inneh\u00e5ller ocks\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder mot farliga kemikalier och kr\u00e4ver att producenter tar ansvar f\u00f6r sina produkter genom hela v\u00e4rdekedjan \u2013 \u00e4ven n\u00e4r de blir avfall.<\/p>\n<p>I mars 2024 lade parlamentet fram f\u00f6rslag p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i reglerna kring textilavfall. Revideringen av avfallsdirektivet inneb\u00e4r inf\u00f6randet av ut\u00f6kat producentansvar. Det betyder att producenter av textilier \u2013 s\u00e5som kl\u00e4der, skor, hattar och accessoarer \u2013 samt f\u00f6retag som s\u00e4ljer dessa produkter p\u00e5 EU:s inre marknad, ska st\u00e5 f\u00f6r kostnaderna f\u00f6r separat insamling, sortering och \u00e5tervinning.<\/p>\n<p>Medan kommissionen f\u00f6reslog att dessa regler skulle inf\u00f6ras 30 m\u00e5nader efter att direktivet tr\u00e4der i kraft, ville Europaparlamentets ledam\u00f6ter korta tiden till 18 m\u00e5nader. EU-l\u00e4nderna ska dessutom vara skyldiga att samla in textilier separat fr\u00e5n och med den 1 januari 2025 f\u00f6r \u00e5teranv\u00e4ndning och \u00e5tervinning.<\/p>\n<p>Anna Zalewska, ansvarig ledamot f\u00f6r f\u00f6rhandlingarna i parlamentet, betonade behovet av m\u00e5l f\u00f6r att minska textilavfall och b\u00e4ttre kontroll \u00f6ver exporterade anv\u00e4nda textilier. Hon efterlyste ocks\u00e5 b\u00e4ttre infrastruktur f\u00f6r separat insamling och effektivare sortering av kommunalt avfall f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att \u00e5tervinningsbara material tas tillvara innan de skickas till f\u00f6rbr\u00e4nning eller deponi.<\/p>\n<p>N\u00e4sta steg<\/p>\n<p>F\u00f6rhandlingarna med ministerr\u00e5det kommer att genomf\u00f6ras av n\u00e4sta Europaparlament, som v\u00e4ljs under EU-valet den 6\u20139 juni 2024.<\/p>\n<hr \/>\n<p>K\u00e4lla: European Parliament, mars 2024.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>I takt med att fast fashion har vuxit har m\u00e4ngden kl\u00e4der som produceras och sl\u00e4ngs \u00f6kat kraftigt. F\u00f6r att minska p\u00e5verkan p\u00e5 milj\u00f6n vill EU&hellip;<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":7112,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[47],"tags":[],"class_list":["post-7167","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-news-sv"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fea-vee.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7167","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fea-vee.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/fea-vee.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fea-vee.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fea-vee.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7167"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/fea-vee.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7167\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12385,"href":"https:\/\/fea-vee.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7167\/revisions\/12385"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fea-vee.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/7112"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fea-vee.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7167"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/fea-vee.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7167"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/fea-vee.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7167"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}